TRYGGA RUM I MALMÖ

Projektinformation
Projekt: TRYGGA RUM – Bygga gemytlig säkerhet i postindustriella stadsrum
Svensk titel: Att bygga rättvis och inkluderande trygghet i postindustriella stadsmiljöer
period: september 2026 – augusti 2029
Plats: Malmös Kulturljudzon, Sofielund
Projektkoordinator: Malmö högskola
Partners: NGBG Kulturförening, Malmö högskola, Malmö stad, Trans Europe Halles och polisrepresentanter
Finansiering: Formas – Safe Spaces / Trygga rum

TRYGGA RUM

Vem känner sig trygg i staden? Vem får bestämma? Och vem lämnas utanför?

Kan kultur göra en stad tryggare? Och vad innebär egentligen trygghet när vi inte alla känner oss trygga på samma platser?

”Kulturljudzonen” i Malmö är ett urbant experiment. Före detta fabriker och industribyggnader har blivit hem för musikscener, konststudior, kulturföreningar, idrottsklubbar och mötesplatser. Människor med olika bakgrund delar samma gator – ibland samarbetar de, ibland är de oense om hur området ska utvecklas.

Men vems intressen tjänar denna förändring? Vem har tillgång till dessa platser? Och kan kulturverksamhet bidra till att skapa en stad där fler känner sig välkomna, inkluderade och trygga?

Detta är några av frågorna bakom ”TRYGGA RUM – Building Convivial Safety in Post-Industrial Urban Spaces” – ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som samlar NGBG Kulturförening, Malmö universitet, Malmö stad, Trans Europe Halles och representanter för polisen.

Projektet pågår från september 2026 till augusti 2029 och stöds av Formas.

 
Trygghet för vem?

Trygghet betyder olika saker för olika människor.

För vissa innebär ett tryggt område fler poliser, bättre belysning och färre störningar. För andra handlar trygghet om att ha en plats där man kan träffa vänner, uttrycka sig, ordna aktiviteter eller helt enkelt bara få finnas till – utan att bli ifrågasatt eller utesluten.

En livlig gata fylld av musik och människor kan upplevas som välkomnande av en person, men som skrämmande av en annan. En byggnad som för en utomstående verkar övergiven kan i själva verket rymma en viktig kulturell gemenskap. Och åtgärder som syftar till att göra ett område tryggare kan ibland få de mest utsatta invånarna att känna sig mindre trygga.

TRYGGA RUM utgår från tanken att dessa olika erfarenheter förtjänar att bli hörda.

Projektet utforskar ett begrepp som kallas ”Convivial Safety” (samlevnadstrygghet): möjligheten att skapa trygghet genom gemensamma platser, kulturella möten, ömsesidig respekt och samarbete mellan människor som inte nödvändigtvis är överens med varandra.

Vi behöver inte vara överens om allt för att dela en stad.

 
Staden finns redan här

Stadsutveckling börjar ofta med en plan för vad ett område ska bli.

Men områden är inte tomma ytor som väntar på att utvecklas. De är redan fyllda av människor, relationer, minnen, aktiviteter och informella nätverk.

Norra Grängesbergsgatan är ett särskilt intressant exempel. Under flera decennier har dess industribyggnader lockat till sig en unik blandning av verksamheter, kulturorganisationer, trossamfund, konstnärer och fristående initiativ.

En stor del av denna kulturella infrastruktur har vuxit fram organiskt, utan en övergripande masterplan.

Etableringen av Malmös ”Kulturljudzon” har gett området ett nytt erkännande för dess kulturella betydelse. Men det har också väckt svåra frågor kring kommersialisering, stigande hyror, tillgång till lokaler och vem som får vara med och fatta beslut om områdets framtid.

TRYGGA RUM ska undersöka hur områdets befintliga kulturliv kan bidra till dess utveckling, snarare än att bara behöva ge vika för något nytt.

 
Från forskning till verklighet

Istället för att studera området på avstånd kommer TRYGGA RUM att använda själva Kulturljudzonen som ett ”Urban Living Lab” – ett levande laboratorium för stadsutveckling.

NGBG och Malmö universitet kommer gemensamt att genomföra minst tre experimentella kulturinsatser i före detta industribyggnader.

Genom föreställningar, utställningar, workshops och andra samverkansaktiviteter utforskar vi hur dessa byggnader kan bli välkomnande och tillgängliga platser där olika grupper kan mötas.

Aktiviteterna tas fram tillsammans med lokala organisationer och deltagare, med särskilt fokus på människor och kulturinitiativ som ofta hamnar utanför de vanliga processerna för stadsplanering.

Varje experiment dokumenteras och utvärderas. Vad fungerade? Vilka deltog? Vilka deltog inte? Skapade aktiviteterna nya relationer, möjligheter eller konflikter? Och vad kan vi lära oss om hur kulturella rum bör organiseras och förvaltas?

Resultaten kommer att ligga till grund för fortsatta experiment och praktiska rekommendationer för kulturorganisationer, kommuner och polisen.

 
Kultur är mer än bara underhållning

På NGBG anser vi att kultur är en del av en stads grundläggande sociala infrastruktur.

En replokal, ett fristående galleri, en gemensam verkstad eller en tillfällig festival kan vara mycket mer än bara en plats för att ta del av musik eller konst.

Dessa platser skapar möjligheter för människor att mötas över sociala och kulturella gränser. De ger utrymme för experimenterande, självuttryck och gemensamma handlingar. De gör det möjligt för grupper att utveckla egna identiteter och delta i utformningen av sin omgivning.

Men sådana platser är ofta sårbara. Kortsiktiga hyresavtal, stigande fastighetsvärden, kommersiella påtryckningar och förändrade politiska prioriteringar kan hota deras existens.

Genom TRYGGA RUM vill vi utforska hur dessa platser kan stödjas och förvaltas på ett sätt som gynnar de grupper som använder dem.

Frågan handlar inte bara om hur kultur kan göra ett område mer attraktivt. Det handlar om hur kulturell infrastruktur kan bidra till att göra staden mer inkluderande, demokratisk och trygg.

 
Ett experiment i samverkan

En av projektets mest intressanta utmaningar är att sammanföra organisationer som har vitt skilda ansvarsområden, erfarenheter och perspektiv.

Kulturföreningar, kommunala planerare och poliser är inte alltid överens om vad som gör ett område tryggt.

Det bör vi heller inte förvänta oss att de ska vara.

TRYGGA RUM syftar till att skapa förutsättningar för konstruktiva meningsskiljaktigheter, gemensamt lärande och praktisk samverkan.

NGBG:s särskilda ansvar är att säkerställa att oberoende kulturaktörer och marginaliserade grupper får en meningsfull roll i denna process.

Vi kommer att bidra till att organisera kulturella experiment, involvera lokala deltagare, dokumentera vad som sker samt dela resultaten med kulturnätverk i Malmö och utanför staden.

Projektet kommer även att ta fram praktiska verktyg, rekommendationer och utbildningsmaterial som kan användas i andra städer som står inför liknande utmaningar.

 
Vilken sorts stad vill vi ha?

Framtiden för Kulturljudzonen är fortfarande föremål för förhandlingar.

Kommer det att bli ett område där oberoende kulturaktörer, industri, näringsliv och olika grupper av människor kan fortsätta att samexistera?

Eller kommer de kulturverksamheter som gjorde området attraktivt till slut att trängas undan av just den utveckling de bidrog till att inspirera?

TRYGGA RUM kan inte ge svar på dessa frågor på förhand.

Men projektet erbjuder en möjlighet att experimentera med alternativ, föra in olika perspektiv i samtalet och utveckla praktiska metoder för att förvalta de platser vi delar.

För en trygg stad är inte nödvändigtvis en tyst stad. Och en framgångsrik stad är inte nödvändigtvis en stad där alla är överens.

Kanske är den viktigaste frågan huruvida vi kan skapa tillräckligt med utrymme för att alla ska kunna delta.